emevil

Downsiza

Det här med boende. Den eviga. Konstanta. Irriterande. Jobbiga frågan.

Idag bor vi på 86 kvm fördelat på 3 rum - 2 sovrum, vardagsrum, kök, badrum, hall och en klädkammare. 
Är ju en ganska bra lya kan man tycka. Bra utsikt har vi också. Fin balkong med sol från em till sen kväll. 
Att klaga på är väl att köket inte är ultimat och badrummet är lite väl litet. 
Men det är som att vad vi är gör här så blir det aldrig bra. Det är som att det är ett negativt fält runt om hela lägenheten som liksom hindrar oss från att trivas till 100%. Så nu när vi har en möjlighet att faktiskt titta på lite andra lägenheter med ett högre utgångspris blir man ju lite taggad. Sen slår marknaden till. Det är såna sjuka priser på hus och lägenheter just nu så det är löjligt. 
Det vi har konstaterat är att vi inte kommer att kunna köpa större. Utan vi måste tyvärr "nedgradera". Det känns sådär att inte kunna köpa en 4a när det är det man "behöver". Men sen kan man ju ställa sig frågan. Är det så jävla viktigt att ha det gigantiskt omkring sig? Som idag. Vi har ett gigantiskt vardagsrum där den yta där soffan inte står blir nån sorts dumpningsplats. Oliver har ett nästan löjligt överdimensionerat rum som mest blir stökigt då allt får ju plats att dra fram. Så egentligen blir det som en ond cirkel med för mycket yta. För oss iaf. 
Vi har nu tittat på en lägenhet som är 70 kvm. Alltså 16 kvm mindre än det vi har idag. MEN i den lägenheten är badrummet större och köket bättre. Plus att du har balkong och uteplats. Så det som blir lidande är sovrummen. Men vad gör det då? Vi bor där i 2 år. Gör en liten vinst (förhoppningsvis) och kan köpa oss det radhus eller hus vi längtar efter. Det kan bli bra! 
Men sen får man ju alltid allas åsikter. Om allt. Den ligger för långt ner. Det är en lekplats precis utanför. Den är för liten. Ni kommer vara på varandra hela tiden. Det finns knappt någon förvaring. 
Just nu är jag så fedup med andras åsikter så jag kräks. Men när det blir många, från olika håll så börjar dom ta sig in i huvudet. Är vi helt ute o cyklar som budar på denna? Det kanske faktiskt är för litet? Tänk om vi faktiskt ångrar oss...

Jag är så galet kluven just nu så jag mår illa. Plus att vilken dag som helst så kommer lillen. Ännu mer att tänka på. Känner att jag typ behöver stänga av hjärnkontoret ett tag....