Idag lämnade vi in den fyrbente prinsen för kastrering. Gör lite ont i matte-hjärtat. Jag har vart så kluven med detta men jag försöker intala mig att det blir det absolut bästa för honom, i stresssynpunkt. Han kommer bli lugnare.
Men känns så sjukt jobbigt att lämna in en hund, en frisk sådan, för nedsövning och operation.
Hade han inte fått så mycket problem i löpperioderna hade han fått behålla kulorna. Eller om vi bodde mer på landet till där avståndet till 40elvatusen tikar är betydligt längre.
Nu vill jag bara att han ska komma hem. Känns väldigt konstigt att gå runt här hemma själv. Ingen som kommer när man öppnar kylen, eller tar fram mat. Ingen som snarkar ljudligt efter en promenad..det är ju bara att inse att man inte skulle klara sig utan det där pälsbeklädda monstret.
kl 16.00 får jag hämta hem honom!!!
Så nu ska jag fördriva tiden på bästa(och tråkigaste) sätt. Städa!
0 kommentar(er)
